Vi ville veta vad en tidigare deltagare på Sällsynt mitt i livets samtalsträffar tänker om dem, när det har gått en tid. Vad har de betytt så här efteråt? Jakob ställde gladeligen upp på en intervju, tillsammans med sin nyexaminerade assistanshund Alice. Det blev ett samtal om SMIL, men allra mest om Alice.
Jakob har deltagit på flest träffar i SMIL
Jakob Fichtelius lever med den sällsynta diagnosen Sturge Weber, är 36 år och har rätt nyligen flyttat till Uppsala. Där trivs han bra och gillar staden.
När projektet startade var Jakob en av våra sällsynta medlemmar vi pratade med för att få veta vad som är viktigt när man är ”mitt i livet”. Hur går tankarna om livet då?
Lite senare deltog han på en av de två första test-träffarna, därefter en serie digitala träffar och till slut en serie med fysiska träffar i Stockholm. Det senare trots han bor i Uppsala! Så intresserad var han, av att vara en del av dessa samtal. Till träffarna i Stockholm fick hans hund Alice följa med dessutom.
Glad Jakob i vintermössa
Syntolkning: Bild på leende ung man med svart mössa och brun jacka. Vinterstad i bakgrunden.
Hur Alice blev en assistanshund
När vi möts börjar Jakob ivrigt berätta om hur det gick till att utbilda Alice. Alice är av rasen labradoodle och är 5 år gammal. Hon är liten till medelstor, har svart, supermjuk krullig päls, bruna ögon och verkar hur cool som helst. För några månader sen blev hon examinerad som assistanshund och husse är mäkta stolt för det. Extra stolt, eftersom det var flera som tvivlade på att han och Alice skulle fixa det, men nu har de bevisat att de kunde!
En utbildning/träning till assistanshund tar ungefär ett år. Utbildningen kostar ca 50 000 kronor men det går att ansöka om bidrag för det. Något som även Jakob fick. Först behövs ett intyg från veterinär att hunden är frisk, sen görs ett lämplighetstest och om hunden blir godkänd kan utbildningen ta vid. En instruktör är med under hela tiden utbildningen pågår. Det blir mycket träning och en halvårstest görs för bedömning. En plan för vad som behöver tränas extra på tas fram, och vissa individanpassade moment läggs till. Inför examen på slutet, träffade Jakob och Alice instruktören en gång/vecka.
Det är många praktiska saker som Alice kan utföra
Jakob nämner att Alice hjälper honom att plocka upp saker, hämta plånbok och nycklar. Alice har en slags leksak som hjälper Jakob att träna hans arm och axel. Hon larmar om något farligt händer och kan till och med hämta hjälp, om det skulle behövas. Dessutom är Alice förstås en fin vän och trevligt sällskap, som även bidrar till att Jakob tar sig ut oftare och rör på sig. Då ges naturliga tillfällen att träffa andra och prata lite, med hundägare framför allt. Skönt, tycker, Jakob, och möten med andra får honom att känna sig mindre ensam.
Ett specialmoment som Alice tränats för är att ge massage och ökad stimulering av muskler och senor för Jakobs förlamade hand. Alice slickar/masserar helt enkelt handen åt Jakob. Fiffigt, eller hur? Jakob berättar att en assistanshund också kan tränas att ”kramas”, något som kan vara bra för en person med exempelvis autism. Wow!
Alice med snöig nos och fina västen på.
Syntolkning: Svart hund i helfigur med snö på nosen och en gul assistantshundsväst på.
Många vet inte vad västen innebär
När Alice godkänts och klarat sin examen fick hon den gula assistanshundvästen och en ID-bricka. Västen bär hon bara när hon är ”i arbete”, då och då får hon vila och bara vara ”vanlig” hund. Faktum är att hon inte ens ska uträtta sina behov när västen är på.
Jakob berättar att det är många som inte vet vad en assistanshund gör, och var de får vistas. Han får ofta berätta för människor han möter att en assistanshund bör få särskild tillåtelse att visats på platser där hundar normalt inte släpps in. Allt för ofta behöver Jakob förklara att Alice visst kan få följa med in när han besöker exempelvis köpcentra, restauranger eller åker tåg. Det är lite jobbigt tycker Jakob, och säger att det kan vara olika på samma ställe också, från en gång till en annan. Det brukar dock fungera hyfsat att ta med Alice till tandläkare, ögonklinik och liknande ställen.
Jakob önskar att informationen om assistanshundar ska bli bättre, och nå ut till fler. Han har förståelse för att det finns personer som är allergiska, men framhåller att Alice är en relativt allergivänlig hundras.
Vill du veta mer, så tipsar Jakob om att läsa mer hos Svenska Service- och Signalhundsförbundet Längst ned kan du läsa texten som står på Alice ID-kort.
Hur var det då med Sällsynt mitt i livet-träffarna?
Det var så intressant att prata med Jakob om assistanshundar så det blev mindre tid över till Sällsynt mitt i livet. Jakob tycker i alla fall att de ämnen som SMIL-träffarna innehåller är jätteviktiga att prata om. Alla teman är bra och behövs!
Det han tagit fasta på ifrån samtalen i grupperna är att "man ska acceptera sig själv, våga vara den man är och stå för det". På något sätt känns det därför som SMIL kan ha bidragit till att Jakob och Alice lyckades bevisa för de som tvivlade, att det visst gick att ta den där assistanshundexamen! Så vi säger stort GRATTIS från SMIL!
På frågan om Jakob skulle rekommendera samtalsträffarna till andra sällsynta så svarade Jakob kort och koncist: - Absolut! - Gå träffarna! - De är bra!
Tips till alla våra medlemsföreningar
Än en gång uppmuntrar vi våra medlemsföreningar att, med stöd och hjälp från Riksförbundet Sällsynta diagnoser, starta samtalsträffar i Sällsynt mitt i livet!
Kontakta Riksförbundet Sällsynta diagnosers kansli:
Mejla info@sallsyntadiagnoser.se eller ring 072 722 18 34 (telefontid kl. 13.00-16.00, måndag-fredag)
– hör av dig direkt till oss!
Statens Livsmedelsverks vägledning "Hygien" kapitel 5.7.9.3 "Skadedjur och tamdjur" medger undantag från EU:s förordning nr 852/2004 kapitel IX punkt 4 vad gäller service- och signalhundar enligt följande:
"Funktionshindrad person bör få medföra ledarhund, servicehund eller signalhund i serveringslokal och i vissa delar av en butik, under förutsättning att detta inte medför risk för att livsmedlen kontamineras."
SoS Svenska Service- och Signalhundsförbundet www.soshund.se • kansli@soshund.se • 0435-341 30
2 kommentarer:
Jättefin intervju med Jacob! Intressant läsning! Du är så himla bra, Jacob!
Oj vad roligt att läsa om Jakob och Alice. Jakob har jag träffat på två medlemsläger i Sturge Weberföreningen, vi kommunicerar då och då i sociala medier och jag har följt hans kamp för sig och alla andra "sällsynta" i flera år. Det finns mycket okunskap, förutfattade meningar, diskriminering (t.ex kring assistanshundar!) att ta tag i. Inte minst viktigt är SMIL-gruppernas fortlevnad så att vi kan stärka varandra som individer och medmänniskor.
Skicka en kommentar